Svampplockning

Både jag och Emelie hade jobbat igår lördag (jag kom inte hem förrän vid 02.20 i natt), så söndagen var vikt åt mindre ansträngande aktiviteter. Svampplockning på Söderåsen räknades tydligen dit, för vi och mina blivande svärföräldrar hade pratat om att göra detta och söndagen passade bra.

Nu är det bara så att jag inte äter svamp. Jag gillar inte utseendet, inte smaken och inte svampars ursprung.

Svamp är för mig någonting som växer på kalla, fuktiga och mörka ställen. Det växer mellan tårna och… på andra ställen. De bryter ned döda växter och djur. Att folk alls kan äta svamp med detta i åtanke är för mig en gåta. Jag menar… Hade jag hittat mögelsvampar i min ost, så hade jag ju inte direkt ätit den. Bluärk.

Men visst, svampar kan åtminstone vara roliga att titta på. Det finns många olika sorter och den ena är märkligare än den andra.

Vi har varit ute på svampjakt förr, ungefär i samma område som idag, men då har det varit väldigt ont om ”varelserna”. Fast idag blev det om inte jackpot så åtminstone fler än jag hade trott.

Jag får skryta lite med att jag faktiskt var den som hittade flest och störst svampar. Se bara på den som Emelie håller på bilden nedan:

Detta är tydligen en karljohansvamp eller stensopp som den också heter.

Wikipedia har följande notis om svampens namn:

Stensopp fick namnet karljohan efter kung Karl XIV Johan. Då den nye franske kungen kom till Sverige så lär han vid en genomgång fått veta att det rådde brist på mat i landet. Då han nyligen rest genom landet hade han sett den rikliga mängden av stensopp, varvid han på franska utbrast att folket kunde äta stensopp. Därefter anammades benämningen karljohan på svampen.

Ingen aning om detta stämmer, men det låter åtminstone plausibelt.

Vädret var perfekt för en skogspromenad. Lagom varmt, solsken, i princip ingen vind.

Det som gav smolk i bägaren (eller svamp i maten, som jag brukar säga) var dock, som vanligt, människodåd:

Samvetslösa personer som slänger färgburkar och sopsäckar med okänt innehåll – rakt ut i naturen. Skamligt.

Det tragiska är att man faktiskt får slänga rätt mycket på soptipparna/återvinningsgårdarna utan kostnad. Men det kanske är roligare att köra ut i skogen mitt i natten och dumpa sitt skit?

Vi lyckades nästan fylla vår påse med svamp. Vi lät bli den som är på bilden ovan, för den såg inte särskilt trevlig ut. Det rann någon vit saft från den. Säkert inget nyttigt.

Som belöning åkte vi till Mölle och åt varsin glass i solskenet. Senare på kvällen åt vi allesammans laxpudding, från ett recept av Ernst Kirchsteiger som Emelie hade hittat.

Fantastiskt gott! Men det var för mycket vätska i förhållande till antalet ägg. Äggstanningen ville inte riktigt… stanna. Vi ska mejla Ernst och be honom rätta receptet.